Ännu en rättegångsfilm har genomskådats, så att säga. Trots det klassiska upplägget var berättandet ändå innovativt och även om det i början kändes lite långdraget periodvis så infann sig snart ett visst tempo som upprätthölls filmen ut. Berättartekniken var mer sofistikerad än vad första anblicken kunde avslöja, så att säga.
För den intresserade så handlar filmen om ett upplopp som skedde i samband med Demokraternas konvent i Chicago 1968. Filmen skildrar en tid då proteströrelser var förekommande i diverse politiska frågor, till exempel Vietnam-kriget och medborgarrättsrörelsens frågor.
Sasha Baron Cohen gör en stark skådespelarinsats där han spelar Abbie Hoffman tillsammans med Jeremy Strong (känd från bland annat Succession) som Jerry Rubin. Även Joseph Gordon-Levitt gör en bra insats som åklagare och håller för det mesta masken.
Filmen fångar en intressant tidsperiod i amerikansk politisk historia samt förtäljer en verklighetsbaserad berättelse på ett skickligt sätt. Samtidigt måste det framhållas att tolkningsföreträdet ankommer på skaparen av filmen som har valt en viss vinkel. Det är svårt att veta hur sanningsenlig den vinkeln är utan att vara mer insatt men som oinvigd åskådare går det att ana vissa politska förtecken.
Trots det tycker jag ändå att många sidor i det politiska spektrumet trots allt belyses. Kanske vore det också märkligt om en strikt balans skulle råda mellan de olika sidorna. Och om inte märkligt, kanske lite tråkigt.
Filmen får en välförtjänt 3/5.
